Fritt Europa

Nyheter, analyser och brandfacklor om EU-systemet och hur vi kan finna nya vägar för ett fritt Europa.

Fritt Europa granskar argumentationen 1994: Vad hände?

Posted by Fritt Europa on July 14, 2006

För snart fjorton år sedan röstade Sverige om medlemskap i den Europeiska Unionen, ja-sidan vann knappt och resultatet blev att Sverige blev medlem 1/1 1995. Så här i efterhand kan det vara intressant att se hur argumentationen gick inför folkomröstningen. Organisationen ”Näringslivets EU-fakta” som drevs av SAF och Industriförbundet (kända för bland annat ”Europalinjen” som Hassangänget med sin fråga om ”10 000 tyska bögar” skrev in i historien”) sysselsatte inför valet ett par tusen personer (däribland undertecknad). Trots namnet och trots att vi som arbetade där var tillsagda att vi kom med neutral information var organisationen inte neutral utan kraftigt för (det var sannolikt ingen som gick på den förmenta neutraliteten heller). En av de publikationer som organisationen gav ut var ”Vad händer? En väckarklocka inför EU-omröstningen den 13 november” I denna går man igenom en rad områden och svarar på frågor om vad som händer om vi röstar ja eller nej. Låt oss se vad som stod, ett exempel (sid 7):

Vad händer med: Jobben?

Om du röstar ja

Vid ett ja till EU kan antalet arbetstillfällen inom den privata sektorn förväntas bli fler i takt med stigande ekonomisk optimism och minskad osäkerhet inför framtiden. Flera företagare har också förklarat att de kommer att satsa mer i Sverige vid ett ja.

 

Om du röstar: Nej

Jobben i Sverige förutsätter att svenska företag satsar i Sverige och att utländska vill etablera sig här. De flesta internationella svenska storföretag är redan idag verksamma inom EU. Det är med andra ord inte lika beroende av ett svenskt medlemskap, som deras anställda i Sverige är. Ett utanförskap kan därför innebära att vi riskerar att få miste om flera företagsetableringar och därmed nya jobb. Vi kan då tvingas bedriva en extremt företagsvänlig politik i form av låga arbetsgivaravgifter, låg lönenivå och lågt skatteuttag. Allt för att se till att jobben stannar i Sverige”

Hur gick det då: Några nya jobb i privat sektor har det inte blivit, den minskade arbetslösheten sedan det tidiga nittiotalets kris har nästan helt berott på en ökning av åtgärder, sysselsättning i offentlig sektor bland ungdomar står rekordmånga (24,5%) utanför den ordinarie arbetsmarknaden. På den punkten måste vi som var på ja-sidan 1994 medge att vi hade fel i våra profetior (eller kanske lurades då). Att internationella storföretag inte påverkas särskilt av att Sverige är med eller inte måste väl däremot sägas vara korrekt. Att ett nej skulle leda till ”extremt företagsvänlig politik” med ”låga arbetsgivaravgifter” och ”lågt skatteuttag” måste sannolikt med facit i hand säga att även det var ett korrekt påstående från ja-sidan 1994. Skatterna har ökat betydligt (inte bara genom värnskatten) och även arbetsgivareavgifterna är högre nu än de var 1994 (trots ”grön skatteväxling”). Man måste också gå till plats 7 på Skattebetalarnas förenings listan över de länder som har högst skatter för att hitta ett land (Norge) som inte är med i EU så höga skatter och EU kan helt klart sägas hänga ihop.

Vi kommer att fortsätta granska argumentationen från 1994 på Fritt Europa men så långt kan ja-sidan sägas ha rätt i två (lägre skatter utan EU och EU påverkar inte storföretagen) och fel i ett (fler jobb i privat sektor med EU) av tre undersökta. TBC.

-Erik Lakomaa

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

 
%d bloggers like this: